Det finns inte så mycket av intresse att skriva om, inte som jag känner att jag kan dela med mig av i alla fall. Det är en supertrist årstid och precis som förra året den här tiden börjar jag få abstinens efter solen och värmen. Det har inte varit mycket till vinter än så länge, men för mig gör det varken eller. Det är finare med den vita snön. Det bästa är att det inte har varit så jädrans kallt. Jag funderade i höstas på att skaffa mig ett par längdskidor för att kunna roa mig med någon aktivitet i vinter. Nämnde det för en vän som tänkt precis samma tanke, men det rann ur sanden och med tanke på bristen på snön så är det inte så konstigt.
Det är inte bara ett varmare klimat som lockar. Miljöombyte överhuvudtaget lockar, semester, vila, nya intryck, nya människor. Det är så nyttigt att komma utanför ramarna som man lever innanför och kunna tänka klarare och få distans till allting. Vi har det bra, jag vet vad jag vill och vad jag strävar efter och vi trivs där vi bor. Inget konstigt. Huset, våra möbler, hela området och omgivningen här är så mysig. Även om vi vill piffa upp lite här och där och det drar ut på tiden, så är det ju så det är. Jag vill gärna få allting gjort på en gång, men det funkar ju inte riktigt så. Just nu är jag bara lite trött efter att ha suttit här i flera månader med mitt skolarbete och Tomas har arbetat väldigt hårt, så det börjar dra ihop sig för en liten semester. Det var så perfekt när vi kom hem från Marocko förra året. Då var våren alldeles intill knuten och väntade.
Så...bli inte förvånade om bloggen står stilla. Det är fokus på annat just nu.
Kram till er!