Jobbig dag

För en stund kändes den här dagen som den jobbigaste på hela året. Jag blir väldigt frustrerad och arg när någon eller något sätter käppar i hjulen för mina planeringar. Har jag bestämt mig för något så är det så. Därför är det väldigt svårt att tänka om, om jag väl har bestämt mig, och har väldigt lätt för att bli arg och besviken om det inte går vägen. Men på ett eller ett annat sätt så brukar det lösa sig, även den här dagen gjorde det mer eller mindre, det gäller att inte ge upp vid minsta motgång. Ibland kan jag bli otroligt trött på att kämpa emot motgångar, stora som små, för dom har varit många i mitt liv. Kan rätt ofta känna att det räcker nu. Men jag vill inte bli bitter och vill heller inte tycka synd om mig själv. Därför ger jag inte upp. Mamma säger att jag har fått kämparglöden efter henne. Självklart har det inte bara varit motgångar, men det är ganska lätt att lägga just dem på minnet. De sätter sina spår och är inte så lätta att sopa igen alla gånger. Men jag tog mig igenom även dem. Det är tur att jag har så många som bryr sig. En underbar sambo och familj. Såna här gånger får mig ofta att tänka på dem som inte har någon nära att vända sig till. Ingen att be om råd, be om hjälp eller få tröst hos. Alla behöver någon att luta sig mot när det är lite jobbigt.

The power of a hug...