fredag 5 november 2010

Det var som om vi gått fel och kommit in på en ungdomsgård. Vi installerade oss vid ena baren och träffade på några bekanta ansikten. Vi konstaterade att vi var äldst där inne.
18 års gräns, höstlov och Petter som spelar. En myrstack av fulla småglin irrade runt och förbi oss. K slängde ur sig en rolig kommentar och jag kunde bara skratta och hålla med.
Sambon råkade väl nudda vid en såklart yngre gosse med annan kulör, som innan sambon han be om ursäkt hade taggat till. Komiskt hur laddad för bråk man kan vara. Det krävs tusen ursäkter innan han måste inse att det blir inget skoj. Han var inte den första den här kvällen att ta illa upp pga lite kroppskontakt. En annan slirig gosse av samma kulör som oss, var också väldigt snabb att hugga mot sambon när de möttes - när vi var på väg in och han på väg ut.
Petter börjar spela. Vi står tryggt kvar vid vår bar och ser ut över vimlet. Petters ansikte skymtar bland uppsträckta armar. Jag försöker lyssna och hänga med, men de gälla rösterna runt mig överröstar Petter.
"...men guuud asså!" och den andra fortsätter "ja! jag ba äääre saant?!" Dom pratar ett helt eget språk som bara dom förstår. Ansiktsuttrycken säger att det är blodigt allvar och dom tar stöd mot varandra i olika positioner efter lite för mycket alkohol. På någon har sminket runnit. Sminket hon jobbat hårt med och putsat på hundra gånger innan hon gick utanför dörren ikväll.
Efter spelningen känner jag mig mättad, men tjejerna vill dansa och jag följer med. Står ut en liten stund sen säger fötterna ifrån och jag har fått nog.
Sambon och jag letar oss ut. Det har blivit kallt. Kanske minusgrader. Känner ett litet lugn. Trots lite trafik och människor som är på väg hem så blir det tyst. Blandade känslor. Krogen är inte roligt längre. Jag lämnar den här myrstacken. Har gjort mitt där. Kan hälsa på korta stunder ibland. Bara för att bli påmind om att det blir inte roligt där igen. Thats it. Går vidare till en annan, hemmafest, pubar och sånt...myrstacken för de vuxna.
Nä jag nöjer mig gott och väl med att se på Petter på lördagarna på Så mycket bättre. Precis...så mycket bättre..

5 kommentarer:

johanna sa...

Ååh tänk att PRECIS sådär känner jag när jag är ut nu för tiden också! Trodde jag var den enda "tråkmånsen" här i världen ;P Eller har man bara blivit äldre och fått andra intressen? Vart var ni förresten? =)

Anonym sa...

haha jag mee! Så jäkla skönt att bli vuxen & tänk - ingen dagen efter ångest någonsin igen.


Haha roligt att läsa.
& välkommen till klubben

Lia sa...

Vad fint textat Linda!
Den där konsten har jag inte sett hos dig på länge! Som att läsa ett utdrag ur en bok! Precis som när vi var yngre. Jätte fint.

Jag har förresten också sånna känslor inför krogen. Ny tar den nya generationen vid där vi lämnade sist.

Livet kommer med nya kapitel till oss.

Kram på dig!
Lia

Anonym sa...

Kul!

Linda - Nagelteknolog sa...

Hehe tack alla :)